för att man saknar dem där hemma. Eller gråter gör jag inte, men vissa dagar hade jag kunnat göra det. Det är svårt att bo hemifrån. Dock går det lättare och lättare för varje vecka som går, vilket känns skönt. Saknar alla vardagliga prat med hela familjen, saknar mina, åsas och lisas träningspass i friskoteket, saknar mejas bus och kärlek, saknar dessutom min älsklings närhet.

Kanske man hinner njuta en liten stund av att vara hemma i helgen iaf?